Den nordiska hushållstaten – varitationer på ett tema av Luther

Med Martin Luthers föreställningar om samhället som ett hushåll, styrt av föräldrar, etablerades en modell för samhällsorganisation som skulle bli viktig i Norden under 16- och 1700-talen. Då de nordiska klostren med den lutherska reformationen avvecklades bildade hushållen den nya ramen för det kristna livet. Tio Guds bud ersatte där klostrens regler. Morgon- och kvällsbön ersatte på samma sätt klostrens tideböner. På olika nivåer skulle hushållet bilda den givna och legitima gemenskaps- och organisationsformen. Relationen mellan föräldrar och barn blev därför normativ långt utanför vad vi idag skulle kalla den biologiska familjen. Inom äldre forskning brukar hushållets viktiga historiska roll förknippas med den svenske kyrkohistorikern Hilding Pleijel och dennes tes om Hustavlans värld. Utifrån ny forskning styrker författarna i denna antologi Pleijels grundantagande om hushållets centrala roll. Detta sker dock på ett sätt som Pleijel själv knappast själv hade föreställt sig. Efter två kapitel som uppdaterar forskningsläget följer ett antal studier där hushållets historiska och samtidigt teologiska roller analyseras på olika nivåer. Inom de båda nordiska rikena analyseras hushållet inom vardagslivet, inom kyrkans undervisning och såsom övergripande hushållstat. Antologin har ett särskilt bidrag genom att binda samman forskningsfronter från Danmark och Sverige och erbjuder komparativa perspektiv på varför hushållet fick så likartade men samtidigt så skilda utgestaltningar i respektive rike.